Läs Nio Kommentarer
Femte kommentaren - Om Jiang Zemins förföljelse av Falun Gong i maskopi med det kinesiska kommunistpartiet |
| Postat av Administrator (admin) den 29 May 2008 |
Förord
Zhang Fuzhen, ca 38 år, var anställd i Xianheparken i staden Pingdu i Shandongprovinsen, Kina. Hon åkte i november 2000 till Peking för att vädja för Falun Gong och bortrövades då av myndigheterna. Enligt källor som känner till fallet torterade och förödmjukade polisen Zhang Fuzhen genom att ta av henne kläderna och raka av hennes hår. De band fast henne vid en säng med de fyra lemmarna utsträckta och hon tvingades uträtta sina behov i sängen. Senare gav polisen henne en injektion med ett okänt gift. Efter injektionen drabbades Zhang av så kraftiga smärtor att hon nästan förlorade förståndet. Hon kämpade mot smärtan fastbunden vid sängen tills hon dog. Hela förloppet bevittnades av lokala tjänstemän från 610-byrån (hämtad ur en rapport från clearwisdom.net den 23 juli 2004) [1].
Yang Lirong, 34, bodde på Beimengatan i staden Dingzhou, Baoding i Hebeiprovinsen. Hennes familj blev ofta trakasserad och skrämd av polisen för att hon utövade Falun Gong. Efter en husrannsakan natten den 8 februari 2002 blev Yangs man, som var chaufför vid Standardiserings- och ackrediteringsbyrån, chockskadad och rädd att förlora sitt jobb. Han kunde inte uthärda den enorma press som de ansvariga utövade på honom. Tidigt nästa morgon, när deras föräldrar hade gått hemifrån, passade han på och ströp sin hustru till döds. Yang Lirong dog tragiskt och efterlämnade sin tioårige son. Strax efteråt rapporterade Yangs man det inträffade till myndigheterna, och polisen skyndade dit för att obducera kroppen, som fortfarande var varm. De tog ut flera av hennes organ medan de fortfarande ångade av värme och blodet vällde ut.
En person från Dingzhous Allmänna säkerhetsbyrå sade, ”Detta är ingen obduktion, det här är dissekering av en levande människa!” (ur en artikel på clearwisom.net den 25 september 2004) [2]
I Wanjia tvångsarbetsläger i Heilongjiangprovinsen hängdes en kvinna som var gravid i sjunde månaden upp i en bjälke. Händerna var fastbundna med ett grovt rep som lades över ett block som satt på bjälken. Pallen som hon stod på sparkades undan och hon hängde i luften. Bjälken var 3-4 meter ovanför marken. Repet löpte genom blocket och den andra änden hölls av fängelsevakterna. När vakterna drog i repet hängde hon fritt i luften och när de släppte repet föll hon hårt till marken. Den gravida kvinnan genomgick denna plågsamma tortyr tills hon fick missfall. Minst lika grymt var att hennes man tvingades se på när hans hustru torterades (ur en intervju med Wang Yuzhi som torterades i 100 dagar i Wanjia tvångsarbetsläger, publicerad på clearwisdom.net den 15 november 2004). [3]
Dessa skrämmande tragedier inträffade i dagens Kina. De drabbade är Falun Gong-utövare som förföljs brutalt och dessa är bara några av de oräkneliga tortyrfall som har skett under de senaste fem årens ständiga förföljelse.
Sedan Kina påbörjade sina ekonomiska reformer under sent 70-tal har det kinesiska kommunistpartiet (KKP) ansträngt sig för att visa en positiv och liberal bild mot omvärlden. Förföljelsen av Falun Gong har emellertid under de senaste fem åren varit blodig, irrationell, omfattande, våldsam och brutal och låtit det internationella samfundet än en gång bevittna KKP:s sanna ansikte och dess skamliga hantering av mänskliga rättigheter. Den kinesiska allmänheten tror, i den illusion som KKP har skapat, att partiet gör framsteg och har förbättrats och man har vant sig vid att skylla de grymheter som begåtts inom Kinas rättssystem på polisers dåliga moral. Men den brutala, systematiska förföljelsen av Falun Gong pågår överallt på varje nivå i det kinesiska samhället och har fullständigt spräckt illusionen om förbättrade mänskliga rättigheter. Många människor funderar nu över hur en sådan blodig och skamlös förföljelse kan äga rum i Kina. Varför har vi, medan samhällsordningen håller på att återställas efter det kaos som Kulturrevolutionen förde med sig för nästan 30 år sedan, gått in i en annan likartad mardrömstid? Varför förföljs Falun Gong, som baseras på ”Sanning, Godhet och Tålamod” och som har spridits till över 60 länder runt om i världen, endast i Kina och inte någon annanstans i världen? Vilka kopplingar finns det mellan Jiang Zemin och KKP i den här förföljelsen?
Jiang Zemin saknar både duglighet och moralisk integritet. Utan en skickligt inställd döds- och lögnmaskin som KKP skulle han aldrig ha kunnat genomföra detta folkmord, ett folkmord som är spritt över hela Kina och som även når utomlands. Inte heller skulle KKP, i den internationella andan av öppenhet och ansträngningar att förena världen, gärna gått emot strömmen om inte en egenmäktig diktator som Jiang Zemin visat vägen. Maskopin och samstämmigheten mellan Jiang Zemin och den onda naturen hos KKP har förstärkt vidrigheten i förföljelsen till en nivå som saknar motsvarighet. Det påminner om hur ekot av ljudet från en bergsbestigares utrustning mot ett sammanpressat snötäcke kan orsaka en lavin och få katastrofala konsekvenser.
I. Likartad bakgrund leder till likartad kriskänsla
Jiang Zemin föddes orosåret 1926. På samma sätt som KKP döljer sin blodiga historia, har Jiang Zemin dolt sin historia som landsförrädare inför partiet och det kinesiska folket.
När Jiang Zemin var 17 år var det världsomfattande kriget mot fascismen i full gång. När patriotiska ungdomar begav sig till frontlinjen för att slåss mot Japan och rädda Kina, valde Jiang Zemin att 1942 sträva efter en högre utbildning på Centraluniversitetet, vilket etablerats av Wang Jingweis marionettregim i Nanjing som stod under japanernas kontroll. Enligt uppgifter från olika källor var den egentliga anledningen att Jiang Zemins biologiske far, Jiang Shijun, var en högt uppsatt tjänsteman i departementet för antikinapropaganda i den japanska armén, efter att Japan intagit Jiangsuprovinsen under sin invasion av Kina. Jiang Shijun förrådde alltså Kina.
När det gäller svek och landsförräderi har Jiang Zemin och KKP betett sig likadant: de är i sådan avsaknad av känslor för och kärlek till det kinesiska folket att de lättvindigt vågar döda oskyldiga människor.
För att infiltrera KKP och förbättra sin ställning och sitt välstånd efter att KKP vunnit inbördeskriget, hittade Jiang Zemin på en lögn om att han adopterats och uppfostrats av sin farbror Jiang Shangqing. Farbrodern blev partimedlem som ung och sköts senare av banditer. På grund av den uppdiktade familjebakgrunden befordrades han från låg tjänsteman till ställföreträdande minister och minister för elektronikindustrin på några få år. Jiangs befordran berodde inte på hans förmågor utan på personliga kontakter och tjänster. När han var partisekreterare i Shanghai sparade han ingen möda när det gällde att ordna förmåner för KKP-magnater som Li Xiannian och Chen Yun [4] som varje år besökte Shanghai under vårfestivalen. Som partisekreterare för Shanghai stod han en gång och väntade flera timmar i snön för att personligen överlämna en födelsedagstårta till Li Xiannian.
”Fjärdejunimassakern” på Himmelska Fridens torg 1989 var en annan vändpunkt i Jiang Zemins liv. Han blev generalsekreterare i KKP genom att ha förföljt en liberal tidning, World Economic Herald, satt ledaren för folkkongressen, Wan Li, i husarrest och stöttat massakern. Redan innan massakern hade Jiang Zemin skrivit ett hemligt brev till Deng Xiaoping och begärt ”krafttag” mot studenterna, annars skulle ”både nationen och partiet underkuvas”. Under de senaste 15 åren har Jiang Zemin under täckmanteln ”stabilitet har den högsta prioriteten” bedrivit ett hänsynslöst förtryck och dödande av oliktänkande och grupper som vill behålla åsiktsfrihet och trosfrihet.
Sedan både Ryssland och Kina började se över gränserna 1991 har Jiang Zemin fullständigt erkänt det forna Sovjetunionens invasion av Kina och fullständigt accepterat de orättvisa avtalen mellan Tsarryssland och Kina sedan Aigun-fördraget. Kinesiskt territorium på över en miljon kvadratkilometer har på så sätt förlorats permanent av honom.
Genom att påstå sig vara ett föräldralöst barn till en KKP-martyr, när han egentligen är äldsta barnet till en landsförrädare, följde han personligen KKP:s exempel på bedrägeri; med sitt stöd till massakern på Himmelska Fridens torg och förtrycket av demokratirörelser och religiös tro tillämpade han personligen KKP:s metod att döda; Jiang Zemin lämnar land ifrån sig gratis, precis så som KKP gjorde under Sovjetunionens styre som en gren av Kommunistinternationalen i Fjärran Östern, så han har erfarenhet av den sortens förräderi som kännetecknar KKP.
Jiang Zemin och KKP har likartade, vanhedrande ursprung och historia. På grund av detta har båda en akut otrygghetskänsla när det gäller maktinnehavet.
II. Jiang Zemin och KKP är båda lika rädda för “Sanning, Godhet och Tålamod”
Den internationella kommuniströrelsens historia är skriven med hundratals miljoner människors blod. Nästan alla kommunistländer har genomgått en process med förföljelse av kontrarevolutionärer som under Stalintiden i det forna Sovjetunionen, då miljontals oskyldiga människor slaktades. Under 1990-talet upplöstes det forna Sovjet och Östeuropa förändrades dramatiskt. Över en natt förlorade kommunistblocket över halva sitt territorium. KKP lärde sig av detta att ett slut på förtrycket och accepterande av yttrandefrihet skulle innebära dess död. Om människor skulle få uttrycka sig fritt, hur skulle KKP då kunna dölja de blodiga övergreppen? Hur skulle det då kunna rättfärdiga sin bedrägliga ideologi? Om förtrycket upphörde och människor befriades från rädsla och hot, skulle de då inte våga välja livsstil och tro på något annat än kommunismen? Hur skulle kommunistpartiet då kunna behålla den bas i samhället som är avgörande för dess överlevnad?
Oavsett vilka förändringar som syns på ytan så är KKP i grunden oförändrat. Efter “Fjärde junimassakern”, utbrast Jiang Zemin: “eliminera alla instabila faktorer i deras linda.” Full av rädsla förklarade han att han aldrig skulle ge upp lögnerna till allmänheten och att han skulle fortsätta förtrycket av befolkningen tills den var fullständigt ”avväpnad.”
Det var under denna period som Falun Gong introducerades i Kina. Till en början ansåg många att Falun Gong var en slags qigong [5] som var mycket kraftfull och gjorde människor sunda och friska. Senare insåg man emellertid gradvis att essensen i Falun Gong inte var de fem övningsrörelserna. Falun Gong ledde människor till att bli bättre människor utifrån principerna “Sanning, Godhet och Tålamod”.
Falun Gong undervisar om “Sanning, Godhet och Tålamod”, kommunistpartiets brygd består av “falskhet, hat och kamp.”
Falun Gong främjar “det sanna” och innefattar att tala sanning och uppföra sig sanningsenligt. KKP har förlitat sig till lögner för att hjärntvätta människor. Om alla skulle börja tala sanning skulle allmänheten förstå att KKP uppstod genom inställsamhet gentemot Sovjetunionen och mord, kidnappning, flykt när det passar, opiumodling samt att skaffa sig en anledning att slåss mot den japanska invasionen och så vidare. KKP påstod en gång att “ingenting av betydelse kan fulländas utan en lögn”. Efter att KKP erövrade makten startade det successivt politiska rörelser som åsamkade det oerhörda skulder. Att förespråka sanningsenlighet skulle således innebära KKP:s undergång.
Falun Gong befrämjar “Godhet”, att alltid tänka på andra först och vara omtänksam i alla situationer. KKP har alltid förespråkat “brutal kamp och skoningslösa kampanjer”. KKP:s förebild Lei Feng sade en gång: “vi skall behandla fienden obarmhärtigt och lika kyligt som den stränga vintern.” Faktum är att KKP inte bara behandlade sina fiender så, de har behandlat sina egna medlemmar lika illa. Grundarna av kommunistpartiet, de högsta befälhavarna och polisen, till och med en av landets ordföranden har blivit obarmhärtigt förhörda, misshandlade och grymt torterade av sitt eget parti. Slakten av de så kallade “klassfienderna” var hårresande brutal. Om “godhet” hade dominerat samhället skulle de massrörelser som baserats på “synder” när de initierades av kommunistpartiet aldrig någonsin ha inträffat.
I boken Det kommunistiska manifestet står det att alla samhällens historia är historia av klasskamper. Detta representerar kommunistpartiets begrepp om historien och världen. Falun Gong främjar å andra sidan individens sökande inåt efter egna brister i en konflikt. Detta sökande inåt och självkontroll står helt i motsats till KKP:s filosofi om kamp och attack.
Kamp har varit den huvudsakliga metoden med vilken kommunistpartiet har uppnått politisk makt och överlevnad. Kommunistpartiet har periodvis dragit igång politiska rörelser för att förtrycka vissa grupper av människor med syfte att förnya och öka sin kraft och “uppliva sin revolutionära stridskamp”. Processen upprepades med våld och lögner för att stärka och förnya människors rädsla och upprätthålla partiets makt.
Ur ideologisk synvinkel står den filosofi som kommunistpartiet förlitar sig till för att överleva helt i motsats till Falun Gongs undervisning.
Människor med upprätta värderingar är utan fruktan, medan KKP förlitar sig på människors rädsla för att hålla sig kvar vid den politiska makten
Människor som förstår sanningen är utan fruktan. Kristendomen förföljdes i nästan 300 år. Otaliga kristna halshöggs, brändes levande på bål, dränktes eller blev lejonföda, men de gav aldrig upp sin övertygelse. När Buddismen erfor svårigheter i historien uppförde Buddister sig lika tillitsfullt.
Ett viktigt mål med den ateistiska propagandan är att få människor att tro att himmel och helvete inte existerar och att det inte finns något som heter karmisk återgäldning, så att människor inte längre hålls tillbaka av sitt eget samvete. Istället läggs fokus på rikedom och komfort, som om det är den här världens verklighet. Därigenom manipuleras svagheten hos den mänskliga naturen och folket kan kontrolleras med hjälp av fruktan och lockelser. Människor som har en egen övertygelse kan se igenom liv och död. De blir inte berörda av denna världens illusion. De tar världsliga frestelser och dödshot mycket lätt och gör kommunistpartiets ansträngningar att manipulera dem kraftlösa.
Den höga moralstandarden hos Falun Gong generar KKP
Efter massakern på Himmelska Fridens torg den fjärde juni 1989 har KKP:s ideologi kollapsat fullständigt. I augusti 1991 kollapsade kommunistpartiet i det forna Sovjetunionen, följt av drastiska förändringar i Östeuropa. Händelsen satte press på och skrämde KKP. Dess förmåga att regera och utsikter att överleva mötte oväntade utmaningar då det stod inför kriser både hemma och utomlands. Vid den tiden klarade inte KKP längre att förena sina medlemmar med de ursprungliga doktrinerna från marxismen, leninismen och maoismen. Därför satsade det på omfattande korruption för att vinna partimedlemmarnas lojalitet: Den som följde partiet fick personliga vinster genom korruption och förskingring, fördelar som icke-partimedlemmar omöjligen kunde få. Särskilt efter Deng Xiaopings resa till södra Kina 1992 [6] blev regeringstjänstemännens profiterande och korruption inom fastighetsaffärer och aktiemarknad ohämmade i Kina. Prostitution och smuggling finns överallt. Pornografi, spel och droger sprider sig över hela Kina. Även om det kanske inte är rättvist att påstå att det inte finns en enda bra person inom kommunistpartiet så har den breda massan för länge sedan mist förtroendet för partiets anti-korruptionsförsök och anser att över hälften av regeringstjänstemännen på mellan och hög nivå redan har blivit korrupta.
Samtidigt har den höga moralstandard som visas upp av Falun Gong-utövare, som utövar “Sanning, Godhet och Tålamod”, nått allmänhetens hjärtan med medkänsla. Över 100 miljoner människor drogs till Falun Gong och började utöva. Falun Gong är en moralspegel som genom sin natur avslöjar allt det som är orättfärdigt hos KKP.
KKP var ytterst avundsjukt på hur Falun Gong spreds och organiserades
Falun Gong sprids från person till person och från hjärta till hjärta. Det har en lös organisation och vem som helst kan komma och gå som den vill. Det är mycket olikt kommunistpartiets hårt kontrollerade organisation. Trots den strikta strukturen, de politiska studier och gruppaktiviteter som genomfördes varje vecka i KKP:s förgreningar så fanns de ändå bara till formen. Få partimedlemmar höll med om partiets ideologi. Tvärtom följde Falun Gong-utövarna medvetet principerna “Sanning, Godhet och Tålamod”. Eftersom Falun Gong effektivt förbättrade människors hälsa både kroppsligt och psykiskt växte antalet utövare explosionsartat. Utövarna studerade frivilligt Li Hongzhis böcker och informerade om Falun Gong på egen bekostnad. Under en period på sju år ökade antalet Falun Gong-utövare från noll till 100 miljoner. När de övade på morgonen hördes Falun Gongs övningsmusik i nästan alla parker i Kina.
Kommunistpartiet sade att Falun Gong ”tävlar” om massorna med partiet och att det var en “religion”. Faktum är att det som Falun Gong ger människorna är en kultur och en livsstil. Det är den kultur som tillhörde våra förfäder och som kineserna förlorade för länge sedan. Den utgjorde roten till kinesiska traditioner. Jiang Zemin och kommunistpartiet fruktade Falun Gong. Om dess traditionella moral accepterades av allmänheten skulle ingenting kunna hindra den snabba spridningen. Under flera decennier hindrade och manipulerade KKP de inneboende kinesiska traditionerna. Det skulle innebära ett historiskt vägval att återvända till rötterna. Det skulle bli vägen tillbaka för majoriteten av människorna efter svårigheter och bedrövelser. När människor ges ett sådant unikt val kommer de att kunna skilja på rätt och fel och kommer säkerligen att lämna hemskheterna bakom sig. Det skulle verkligen bli att fullständigt förneka och att ge upp det som kommunistpartiet har förespråkat. Detta vore att slå mot KKP:s svagaste punkt. När antalet Falun Gong-utövare översteg antalet medlemmar i kommunistpartiet kan man föreställa sig KKP:s skräck och avundsjuka.
KKP utövar total kontroll över alla delar av det kinesiska samhället. På landsbygden finns det partiavdelningar i varenda by. I tätorterna finns KKP:s avdelningskontor på alla administrationsbyråer i bostadsområdena. I armén, regeringen och på företagen sträcker sig partiets förgreningar ner till dess minsta beståndsdelar. Absolut monopol och ren manipulation är de sätt genom vilka KKP håller sig kvar vid makten. I den kinesiska konstitutionen kallas fenomenet förmildrande för att “framhärda i partiets ledarskap”. Falun Gong-utövarna är å andra sidan uppenbart mer benägna att ta till sig “Sanning, Godhet och Tålamod” som sina principer. KKP såg detta som inget annat än att “förneka partiets ledarskap” och det var fullständigt oacceptabelt.
Kommunistpartiet anser att Falun Gongs tro är ett hot mot kommunistregimens legitimitet
En sann andlig övertygelse är alltid en betydande utmaning för kommunistpartiet. Eftersom kommunistregimens legitimitet baseras på så kallad “dialektisk materialism” och önskan att skapa “himmelriket på jorden” så kunde det enbart förlita sig på ledarskapet hos “det främsta ledet i världen”, det vill säga kommunistpartiet. Samtidigt gjorde utövning av ateism det möjligt för kommunistpartiet att fritt tolka vad som skall anses som dygdigt, vad som är gott och ont. Som resultat har det inneburit att det inte finns någon moral eller skillnad mellan gott eller ont att tala om. Allt som människorna ska komma ihåg är att partiet alltid är “framstående, ärorikt och korrekt”.
Att ha sin egen övertygelse ger människor en oföränderlig standard för gott och ont. Falun Gong-utövare värderar rätt och fel utifrån principerna “Sanning, Godhet och Tålamod”. Detta är ett uppenbart hinder för KKP:s oupphörliga försök att “likrikta människors tänkande.”
Om vi fortsätter vår analys så finns det många andra orsaker. De fem exemplen ovan är dock synnerligen hotfulla för KKP. Av samma skäl förtrycker Jiang Zemin Falun Gong. Jiang inledde sin karriär genom att ljuga om sitt förflutna, så självklart är han rädd för sanningen. Genom förtryck av människor blev han snabbt framgångsrik och mäktig, så självklart tycker han illa om godhet. Han har hållit sig kvar vid makten genom politiska kamper inom partiet, så självklart ogillar han tålamod/tolerans.
En liten händelse kan beskriva hur extremt småaktig och avundsjuk Jiang Zemin är. Hemudus museum [7] i länet Yuyao (nu är det en stad) i Zhejiangprovinsen är en kulturhistorisk plats under statligt beskydd. Ursprungligen var det Qiao Shi [8] som skrev namnskylten till museet vid Hemudus ruiner. När Jiang Zemin besökte museet i september 1992 såg han Qiao Shis inskription och hans ansikte blev mörkt och dystert. Den medföljande personalen kände stor olust då de visste att Jiang inte tålde Qiao Shi och att han eftersträvade anseende så mycket att han måste skriva en inskription vart han än kom, till och med när han besökte trafikenheten, den allmänna säkerhetsbyrån i Jinan och föreningen för pensionerade ingenjörer i Zhengzhou. Museets personal vågade inte förolämpa den småaktige Jiang Zemin. Med renovering som ursäkt ersatte således museet i maj 1993 Qiao Shis inskription med Jiangs, innan det åter öppnade.
Mao Zedong påstås ha “fyra volymer kraftfulla skrifter”, medan Utvalda arbeten av Deng Xiaoping har en “katt-teori” [9], med drag av pragmatisk ideologi. Jiang Zemin vände ut och in på sin hjärna men kunde inte få fram mer än tre meningar (det sägs att författaren av de tre meningarna är Wang Huning) och påstod sedan att han hade åstadkommit ”tre föreläsningar”. Dessa publicerades i en bok och spreds av KKP, på nivå efter nivå inom regeringens organisation och såldes enbart för att människor tvingades köpa den. Och Jiang Zemin respekterades inte det minsta av partimedlemmarna. De spred rykten om hans affär med en sångerska och den generande episoden när han sjöng “O Sole Mio” och när han reste utomlands och kammade sitt hår framför Spaniens kung. När grundaren av Falun Gong, Li Hongzhi, född i en vanlig familj, gav en föreläsning fylldes föreläsningshallen av professorer, experter och kinesiska studenter som studerade utomlands. Många som hade doktorerat eller hade en masterexamen flög hundratals mil för att lyssna till föreläsningarna. När Li Hongzhi vältaligt föreläste på scenen i flera timmar gjorde han det utan att använda några anteckningar. Föreläsningarna skrevs ner och samlades i en bok för att senare publiceras. Allt detta var outhärdligt för Jiang Zemin, som är både fåfäng, avundsjuk och småaktig.
Jiang Zemin lever ett överdådigt, vällustigt och korrupt liv. Han spenderade 900 miljoner Yuan (omkring 830 miljoner kr) på att köpa ett lyxflygplan till sina egna resor. Jiang hämtade ofta pengar ur allmänna fonder, tiotals miljarder, som hans son gjorde affärer med. Genom svågerpolitik befordrade han sina anhöriga och skyddslingar till höga positioner ovanför ministerienivå och försökte desperat och med extrema metoder dölja sina kumpaners korruption och brott. Av alla dessa skäl skräms Jiang Zemin således av Falun Gongs moraliska auktoritet och än mer fruktar han att ämnen som himmel och helvete och principer om att ont belönas med ont och att gott belönas med gott, som Falun Gong förespråkar, verkligen är sanna.
Trots att Jiang hade den största makten inom KKP oroade han sig ofta för att bli tvingad bort från makten under de hänsynslösa maktkamperna inom KKP, då han saknade politisk talang och färdighet. Han är mycket känslig när det gäller hans status som maktens ”ryggrad”. För att undanröja meningsskiljaktigheterna iscensatte han lömska intriger för att bli av med politiska fiender som Yang Shangkun och dennes bror Yang Baibing. Under kommunistpartiets 15:e folkkongress 1997 och den 16:e 2002, tvingade Jiang bort motståndarna från sina poster, medan han ignorerade det gällande regelverket och kärt höll fast vid sin post.
Efter Fjärdejunimassakern 1989, höll KKP:s nye generalsekreterare Jiang Zemin en presskonferens för inhemska och utländska medier. En fransk reporter tog upp frågan om den kvinnliga högskolestuderande som, till följd av inblandningen i fjärde junihändelsen på Himmelska Fridens torg, kördes iväg till en bondgård i Sichuanprovinsen för att bära tegelsten och därefter våldtogs upprepade gånger av de lokala bönderna. Jiang svarade: “Jag vet inte om det du säger stämmer, men den kvinnan är en våldsam bråkmakerska. Om det nu är sant så förtjänade hon det.” Under den stora kulturrevolutionen utsattes Zhang Zhixin [10] för gruppvåldtäkt och hennes strupe skars av (för att hindra henne från att avslöja sanningen) under fångenskapen. Troligtvis skulle Jiang Zemin även här ha ansett att hon förtjänade det. Man kan lätt se Jiang Zemins skurkaktiga, avvikande och grymma mentalitet.
Sammanfattningsvis är Jiang Zemins hunger efter diktatorisk makt, grymhet samt rädsla för “Sanning-Godhet-Tålamod” anledningarna till hans irrationella kampanj för att förtrycka Falun Gong och det överensstämmer i hög grad med hur KKP fungerar.
III. Jiang Zemin och KKP i maskopi
Jiang Zemin är känd för att vilja synas, skryta och använda lömska politiska trick. Hans inkompetens och okunnighet är välkänd. Fastän han helhjärtat föresatt sig att ”utrota” Falun Gong utifrån sin egen illvilja, var han inte kapabel att göra mycket, eftersom Falun Gong är rotat i traditionell kinesisk kultur och har blivit så populärt att det vunnit en bred grund i samhället. Det kinesiska kommunistpartiets tyranniska mekanism var emellertid i full verksamhet och Jiang Zemin drog fördel av sin position som kommunistpartiets generalsekreterare för att personligen sätta igång förföljelsen av Falun Gong. Kommunistpartiets reaktion på Jiang Zemins initiativ var likt lavinen som utlöses av en bergsbestigares rop.
Innan Jiang officiellt utfärdade ordern att slå ner Falun Gong hade kommunistpartiet redan börjat undertrycka, övervaka, undersöka och dikta ihop anklagelser mot Falun Gong. Det kinesiska kommunistpartiet kände sig hotat av ”Sanning-Godhet-Tålamod”, för att inte nämna den aldrig förut skådade växande populariteten hos Falun Gong. Säkerhetspolisen infiltrerade Falun Gong så tidigt som 1994 utan att finna några fel och en del av dem började till och med att själva uppriktigt utöva metoden. 1996 bröt Guanming Daily mot den tysta överenskommelse som fanns gällande qigong (dvs. att staten inte förespråkar, gynnar, svartmålar eller lägger sig i qigong-aktiviteter) och publicerade en artikel som fördömde Falun Gongs ideologi. Därefter började politiker med bakgrund inom säkerhetstjänsten eller så kallade ”vetenskapsmän” att ständigt ofreda Falun Gong. I början av 1997 drog Luo Gan, sekreterare i Politik- och rättskommittén i det kinesiska kommunistpartiets Centralkommitté, fördel av sin makt och beordrade den Allmänna säkerhetsbyrån att påbörja en landsomfattande undersökning av Falun Gong i syfte att finna bevis som rättfärdigade ett förbud. Efter att rapporterna som kom tillbaka från platser över hela landet sade samma sak, ”ännu inga bevis funna”, utfärdade Luo Gan ett cirkulär – No.555 - ”Underrättelse om inledandet av en undersökning av Falun Gong”, genom Allmänna (även kallad Politiska) säkerhetsministeriets första byrå. Först anklagade han Falun Gong för att vara en ”ond kult” och sedan beordrade han polismyndigheter över hela landet att samla bevis med hjälp av hemliga agenter. Undersökningen ledde inte till några nya bevis som styrkte hans anklagelser.
När kommunistpartiet, vilket är ett ont väsens organisation, kunde inleda förtrycket av Falun Gong behövde det hitta en person som kunde starta förföljelsemaskineriet. Hur ledaren för kommunistpartiet skulle hantera frågan var avgörande. Som individ kunde han ha både godhet och ondska. Om han valde att följa sin goda sida skulle han tillfälligt kunna undertrycka partiets irrationella attacker, annars skulle kommunistpartiets ondska manifesteras fullt ut.
Under studentrörelsen 1989 hade generalsekreteraren för det kinesiska kommunistpartiet, Zhao Ziyang, ingen avsikt att förtrycka studenterna, men Deng Xiaoping sade att ”[vi skulle] döda 200 000 människor i utbyte mot 20 års stabilitet”. De ”20 åren av stabilitet” avsåg i själva verket 20 år med kommunistpartiet vid makten. Denna tanke överensstämde med kommunistpartiets grundläggande diktatoriska mål, så den accepterades av partiet.
Angående Falun Gong-frågan var Jiang Zemin den ende av de sju medlemmarna i kommunistpartiets Centralkommittés stående politbyrå som insisterade på förtryck. Hans ursäkt var att det var nödvändigt för ”partiets och landets överlevnad”. Detta berörde partiets känsligaste nerv och provocerade dess stridslystnad. Således vilade Jiang Zemins önskan att behålla sin personliga makt och kommunistpartiets önskan att upprätthålla sin diktatur på gemensam grund.
På kvällen den 19 juli 1999 höll Jiang Zemin ett möte med några av de högsta tjänstemännen inom kommunistpartiet. Han överskred sina lagliga befogenheter och med hjälp av sin politiska makt ”enade” han förståelsen (hos alla sju medlemmarna i den ständiga kommittén) och beslöt att personligen starta en omfattande förföljelse av Falun Gong. Han förbjöd i kommunistpartiets namn Falun Gong, förde allmänheten bakom ljuset och satte kommunistpartiets våldsmekanismer i rörelse i en överväldigande förföljelse av miljontals oskyldiga Falun Gong-utövare.
Om generalsekreteraren vid den tiden varit någon annan än Jiang Zemin hade förföljelsen aldrig ägt rum. Man kan säga att kommunistpartiet utnyttjade Jiang Zemin.
Å andra sidan, om kommunistpartiet inte hade gjort sig skyldigt till så många blodsskulder genom sin omoraliska och brutala natur, hade det inte sett Falun Gong som ett hot. Utan kommunistpartiets fullständiga och genomträngande kontroll över varje del av samhället skulle Jiang Zemins förföljelse av Falun Gong inte ha fått något organisatoriskt, finansiellt eller diplomatiskt stöd eller tillgång till personal, utrustning, fängelser, polis eller stöd av Nationella säkerhetsdepartementet, armén och inom de så kallade religiösa, vetenskapliga och teknologiska områdena inte heller från demokratiska partier, fackföreningar, ungdomskommittéer, kvinnoförbund etc. På så sätt kan man säga att Jiang Zemin också utnyttjade kommunistpartiet.
IV. Hur Jiang Zemin använder KKP för att förfölja Falun Gong
Genom att använda sig av kommunistpartiets princip, ”alla partiets medlemmar måste underställa sig Centralkommittén”, utnyttjade Jiang Zemin det partikontrollerade statsmaskineriet för att förfölja Falun Gong. Detta innefattade armén, media, allmän säkerhetspersonal, polis, paramilitär, nationella säkerhetsstyrkor, rättssystem, Folkkongressen, diplomatisk personal såväl som falska religiösa grupper. Armén, militärpolis och den allmänna säkerhetspolisen, som alla kontrolleras av kommunistpartiet, har direkt deltagit i kidnappning och arresteringar av Falun Gong-utövare. Media i Kina har assisterat Jiangs regim genom att sprida lögner och smutskasta Falun Gong. Det nationella säkerhetssystemet har använts av Jiang Zemin personligen för att samla och förmedla information, fabricera lögner och förfalska uppgifter. Folkkongressen och rättssystemet har gett intryck av att representera ”lagen” och har iklätt sig rollen som ”rättsskipare” för att rättfärdiga de brott som begåtts av Jiang Zemin och kommunistpartiet och har på ett effektivt sätt vilselett människor från hela samhället beträffande deras gärningar och motiv. De har förvandlat sig själva till instrument som tjänar och skyddar Jiang Zemin. Samtidigt har man på diplomatisk väg spridit lögner inom världssamfundet och vilselett utländska regeringar, tjänstemän och internationella medier med politiska och ekonomiska fördelar så att de ska hålla tyst om förföljelsen av Falun Gong.
Under Centralkommitténs arbetskonferenser där det beslutades att Falun Gong skulle förföljas hävdade Jiang Zemin: ”jag tror inte att kommunistpartiet inte rår på Falun Gong.” Strategin för förföljelsen av Falun Gong-utövare innehöll främst tre delar; ”att förstöra deras rykte, ruinera dem ekonomiskt samt förgöra dem kroppsligt”. Därefter inleddes en total förföljelsekampanj.
Utnyttjar media för att blockera informationsflödet
Policyn ”att förstöra Falun Gong-utövares rykte” har genomförts via media, vilka helt kontrolleras av kommunistpartiet. Med början den 22 juli 1999, tredje dagen av massarresteringar av Falun Gong-utövare över hela landet, inleddes en storskalig offensiv med anti-Falun Gong-propaganda. Under resten av året sände den Peking-baserade Chinese Central Television (CCTV) sju timmar med olika slags i förväg färdigställt material för att sprida lögner om Falun Gong. Programmens producenter började med att förvränga och förfalska tal av Falun Gongs grundare Li Hongzhi, för att sedan slänga in fall av påstådda självmord, mord och dödsfall till följd av att ha vägrat medicinsk behandling. De gjorde allt de kunde för att smutskasta och snärja Falun Gong och dess grundare.
Det mest uppmärksammade fallet var när man tog bort ordet ”inte” från ett offentligt uttalande som Li Hongzhi gjort: ”Händelsen med jordens explosion existerar inte”. CCTV ändrade detta till: ”Jordens explosion existerar” och påstod att Falun Gong sprider domedagsprofetior. Ett annat knep man använt för att vilseleda allmänheten är att anklaga Falun Gong-utövare för andra människors brott. Ett mord som begåtts av den mentalsjuke Fu Yibin i Peking och förgiftningen av en tiggare i Zhejiangprovinsen skylldes båda på Falun Gong. KKP använder sedan medierna till att uppvigla till hatstämning bland den lurade allmänheten och rättfärdiga och söka stöd för den impopulära, blodiga förföljelsen.
Över 2 000 dagstidningar, 1 000 tidskrifter och hundratals lokala radio- och tv-stationer som styrdes av kommunistpartiet fylldes med propaganda mot Falun Gong i en allomfattande smutskastningskampanj. Denna propaganda spreds sedan vidare till alla länder utanför Kina via de officiella Xinhua News Agency, China News Services, H.K. China News Agency och andra partikontrollerade utlandsmedier. Enligt ofullständig statistik fanns inom ett halvår så mycket som över 300 000 nyhetsartiklar och program i kommunistpartiets medier som smutskastade Falun Gong både i och utanför Kina.
Vid kinesiska ambassader och konsulat utomlands visades ett stort antal bildutställningar, CD-skivor och tidningar som kritiserade och ”exponerade” Falun Gong och specialkolumner som kritiserade och ”exponerade” Falun Gong sattes upp på det kinesiska utrikesdepartementets webbplats. Dessutom gick Jiang Zemin bortom gränsen för vad som var brukligt och delade ut en broschyr som förtalade Falun Gong till var och en av de över tio statsöverhuvuden som deltog vid APEC-mötet i Nya Zeeland 1999. För att förstöra Falun Gong-utövarnas rykte sade han vid ett besök i Frankrike, i strid mot Kinas konstitution, till utländska medier att Falun Gong var en ”ond sekt” i avsikt att” förstöra [Falun Gong-utövares] rykte”.
Förtryckets svarta moln chockade landet och signalerade att någonting lika drastiskt som kulturrevolutionen var på gång igen.
Mest vilseledande var den iscensatta så kallade ”självbränningsincidenten” i januari 2001, vilken rapporterades över hela världen med en aldrig tidigare skådad hastighet av Xinhua News Agency för att svartmåla Falun Gong. Flera internationella organisationer, bland annat FN:s International Education and Development Agency har sedan dess kritiserat händelsen och fastslagit att den var iscensatt av regeringen för att vilseleda allmänheten. Under utfrågning har en av TV-teamets medarbetare medgett att delar av det material som sändes på CCTV filmades i efterhand. Man kan inte låta bli att undra hur dessa ”Falun Gong-utövare som ståndaktigt möter döden” [här avses självbrännarna] kunde vara så samarbetsvilliga med myndigheterna.
Inga lögner kan överleva dagens ljus. Samtidigt som man sprider rykten och fabricerar lögner gör kommunistpartiet allt som står i dess makt för att blockera informationsflödet. Man har obevekligt stoppat alla rapporter om Falun Gongs aktiviteter utomlands liksom inlägg där Falun Gong-utövare försvarar metoden. Alla Falun Gong-böcker och andra dokument har förstörts utan undantag. Extrema åtgärder har använts för att hindra utländska mediers försök att intervjua Falun Gong-utövare i Kina, bl a att utvisa journalister och utöva påtryckningar på utländska nyhetsmedier, eller tvinga dem till tystnad genom att hota med att bannlysa dem i Kina.
Kinesiska Falun Gong-utövare som har försökt föra ut information om förtrycket av Falun Gong och material som dokumenterar omänskligt förtryck från myndigheterna till utlandet, har också utsatts för förtryck med brutala metoder från kommunistpartiet. Li Yanhua, en kvinna runt 60, var från staden Dashiqian i Liaoningprovinsen. Hon kidnappades av polis när hon delade ut material med information om förföljelsen av Falun Gong den 1 februari 2001, och blev ihjälslagen av polisen. För att dölja sina brott sade polisen att hon hade dött av att ha blivit ”försatt i trans av Falun Gong”.
Enbart vid Tsinghua University har över ett dussin lärare och studenter getts långa fängelsestraff med anledning av detta. Efter en våldtäkt i fångenskap på Falun Gong-utövaren och studenten vid Chongqinguniversitetet, Wei Xingyan, dömdes sju Falun Gong-utövare som avslöjat våldtäkten till långa fängelsestraff.
Bötfäller och genomsöker hem utan vederbörligt rättsligt förfarande
Hela kommunistpartiets statsapparat har genomfört strategin ”ruinera Falun Gong-utövare ekonomiskt”. Sedan förföljelsen startade för drygt fem år sedan har hundratusentals Falun Gong-utövare bötfällts med belopp från några tusen till tiotusentals yuan (1 yuan är 0,92 kr) för att hota dem och orsaka dem svåra ekonomiska förluster. Utan något som helst berättigande har lokala regeringar, arbetsplatser, polisstationer och säkerhetsavdelningar godtyckligt bötfällt utövarna. De som tvingats betala dessa böter får inget kvitto eller någon hänvisning till någon existerande lag. Det finns inget vederbörligt rättsligt förfarande.
En annan form av stöld och skrämselmetod som påtvingats Falun Gong-utövarna är genomsökning av deras hem. De som varit ståndaktiga i sin utövning har fått sina hem oberättigat genomsökta av polisen, vid vilka tidpunkter som helst. Deras pengar och värdesaker har konfiskerats utan vidare förklaring. På landsbygden har till och med spannmål och andra livsmedel konfiskerats. Inget av det som tagits från Falun Gong-utövare har dokumenterats och inga kvitton har skrivits ut. Vanligtvis har de som konfiskerat utövarnas tillhörigheter behållit dem själva.
Samtidigt har Falun Gong-utövare också mötts av hotet att sägas upp från sina arbeten. På landsbygden har myndigheterna hotat med att konfiskera utövarnas mark. Kommunistpartiet har inte heller glömt bort de gamla pensionärerna. Deras pensioner har dragits in och regeringen har vräkt dem från deras bostäder. En del Falun Gong-utövare som är affärsmän har fått sina egendomar konfiskerade och bankkonton spärrade.
I kampanjen har kommunistpartiet antagit förhållningssättet ”skuld genom relationer”, vilket betyder att om det fanns Falun Gong-utövare på en arbetsplats eller statligt företag så skulle ledarna och andra anställda inte få ut någon bonus eller bli befordrade. Syftet var att väcka hat mot Falun Gong-utövarna i samhället. Familjemedlemmar och anhöriga till Falun Gong-utövare hotades också med att bli uppsagda från sina arbeten eller att få barnen avstängda från skolan eller att bli vräkta från sina bostäder. Alla metoder har samma syfte: att skära av alla inkomstmöjligheter för Falun Gong-utövarna för att få dem att ge upp sin tro.
Brutal tortyr och hänsynslöst dödande
Strategin att ”förgöra [Falun Gong-utövare] kroppsligt” har främst utförts av polis, åklagare [11] och rättssystemet i Kina. Baserat på statistik från webbplatsen clearwisdom.net har minst 1.143 [antalet dokumenterade dödsfall den 15 augusti 2006 är 2 932] Falun Gong-utövare dött av förföljelse sedan förtrycket startade för över fem år sedan. Dödsfallen har ägt rum i över 30 provinser, autonoma regioner och kommuner under centralregeringens direkta ledarskap. I oktober 2004 var den provins som stod för det högsta antalet dödade Falun Gong-utövare Heilongjiang, följt av Jilin, Liaoning, Hebei, Shandong, Sichuan och Hubei. Det yngsta offret var bara tio månader gammalt och det äldsta var 82 år. Kvinnor utgör 51 % och personer över 50 år utgör 39 %. Tjänstemän inom kommunistpartiet har privat medgett att det faktiska antalet Falun Gong-utövare som har dött i förföljelsen är mycket högre.
De brutala tortyrmetoder som använts på Falun Gong-utövare är många och varierade. Slag, piskor, elchocker, kyla, rep och bojor under långa perioder, bli bränd med eld, cigaretter eller varma järn, bli upphängd, tvingad att stå still eller sitta på huk under lång tid, bli stucken med bambustickor eller metalltrådar, sexuella övergrepp och våldtäkt är bara några exempel. I oktober 2000 klädde vakter vid Masanjia tvångsarbetsläger i Liaoningprovinsen av 18 kvinnliga Falun Gong-utövare och kastade in dem i en cell med manliga fångar som fick våldta dem. Brotten har dokumenterats i detalj och är för många för att räknas upp här.
En vanlig metod, bland många andra omänskliga tortyrmetoder, är övergrepp i form av ”psykiatrisk behandling”. Normala, rationella och friska Falun Gong-utövare har olagligt låsts in på psykiatriska kliniker och injicerats med droger som förstör det centrala nervsystemet. En del utövare har som resultat helt eller delvis förlamats. Vissa har förlorat syn eller hörsel. På andra har musklerna eller de inre organen förstörts och andra har förlorat minnet, blivit mentalsjuka eller drabbats av fullständig mental kollaps. Några har även dött kort efter att ha fått drogerna injicerade.
Statistik visar att Falun Gong-utövare i 23 av 33 provinser, autonoma regioner och kommuner i Kina har förföljts genom ”psykiatrisk behandling” under centralregeringens direkta ledarskap. Åtminstone 1 000 psykiatriska kliniker på provins-, stads-, läns- eller distriktsnivå har varit delaktiga i förföljelsen. Baserat på antalet och spridningen av fallen är det tydligt att den felaktiga användningen av droger på Falun Gong-utövare har bestämts på hög nivå och varit välplanerad och systematisk från högsta nivå till lägsta. Minst 1 000 psykiskt friska Falun Gong-utövare har mot sin vilja sänts till psykiatriska kliniker eller drogrehabiliteringscenter. Många av dem tvångsinjicerades eller tvångsmatades med olika droger som kan förstöra det centrala nervsystemet. Dessa Falun Gong-utövare bands också fast med rep och torterades med elchocker. Minst 15 av dem dog av skadorna.
610-byråns sträcker ut sina tentakler långt bortom lagens råmärken
Vid ett möte med KKP:s politbyrå den 7 juni 1999 förtalade Jiang Zemin helt utan grund Falun Gong. Han kallade Falun Gong-frågan en ”klasskamp” och stämplade Falun Gong-utövare som KKP:s politiska fiender, provocerade KKP:s kampreflex och gav order om att upprätta ”Kontoret för hantering av Falun Gong-frågan” i Centralkommittén. Eftersom det upprättades den 10 juni (06-10) fick det namnet ”610-byrån”. Därefter upprättades 610-byråer över hela landet, från högsta till lägsta regeringsnivå, för att hantera alla frågor som rörde förföljelsen av Falun Gong. Politik- och rättskommittén, media, allmänna säkerhetsorgan, åklagarmyndigheter, domstolar och nationella säkerhetsorgan underställda kommunistpartiets ledarskap fungerade alla som 610-byråns hantlangare. 610-byrån rapporterade till Nationella rådet, men i själva verket var 610-byrån en partiorganisation som tilläts existera utanför statens och regeringens etablerade ramverk, fritt från alla rättsliga restriktioner, regelverk eller politiska program. Det är en enorm organisation som har stora likheter med Nazitysklands Gestapo, med auktoritet långt bortom de rättsliga och juridiska systemen, och den kunde använda landets resurser enligt eget gottfinnande. Den 22 juli 1999, efter att Jiang Zemin beordrat förföljelsen av Falun Gong, släppte Xinhua News Agency tal som hållits av personer inom kommunistpartiets Central- och propagandaministeriums ledning, där de öppet stödde förföljelsen av Falun Gong som igångsatts av Jiang Zemin. Alla samarbetade inom kommunistpartiets strikta organisation för att genomföra Jiangs onda plan.
Väldigt många fall har visat att varken departementet för allmän säkerhet, åklagarmyndigheter eller den allmänna domstolen har makt att fatta egna beslut när det gäller Falun Gong-relaterade fall. De är tvungna att ta order från 610-byrån. När familjemedlemmar till Falun Gong-utövare som arresterats, fängslats eller torterats till döds ställde frågor eller klagade inför dessa instanser fick de till svar att alla beslut togs av 610-byrån.
Det finns emellertid ingen rättslig grund för 610-byråns existens. När den utfärdade order till alla organ under kommunistpartiets styre fanns det vanligtvis inga skrivna beslut, bara muntlig kommunikation som inte fick dokumenteras på ljud- eller videoinspelningar.
Att helt i strid mot lagarna använda denna typ av tillfällig förgrening av den diktatoriska makten är en taktik som partiet ofta har använt. Under alla tidigare politiska kampanjer har partiet alltid utnyttjat regelvidriga metoder och organ, såsom Centrala kulturrevolutionsgruppen, vilken spred det kinesiska kommunistpartiets tyranni över hela landet.
Under långdragen tyranni och hårt styre har partiet skapat den kraftigaste och ondaste statsterrorism med våld, lögner och informationsblockad. Dess omänsklighet och falskhet har nått en högst professionell nivå. Dess omfång är unikt. I alla tidigare politiska rörelser har partiet samlat på sig systematiska och effektiva metoder och erfarenheter för att straffa, skada och döda människor på de grymmaste, slugaste och bedrägligaste sätt man kan föreställa sig. I ett tidigare nämnt fall kunde maken inte stå ut med hoten och trakasserierna från polisens sida och dödade sin godhjärtade hustru. Detta är den ondskefulla frukten från KKP:s statsterrorism, vilken omfattar bedrägeri genom media, politiska påtryckningar, skuld genom närstående och kränkning med syfte att förvränga den mänskliga naturen och sprida hat.
Utnyttjar militären och nationens ekonomiska resurser för att genomföra förföljelsen
Partiet kontrollerar alla statliga militärstyrkor och låter dem göra som de vill utan att frukta något när de förtrycker människor. I förföljelsen av Falun Gong har Jiang Zemin inte bara använt polisen och paramilitär polis. Under juli och augusti 1999, när hundratusentals, till och med miljontals tomhänta vanliga människor från hela landet ämnade bege sig till Peking och vädja för Falun Gong användes också beväpnade militära styrkor. Soldater placerades ut i Peking. Alla större vägar till Peking kantades av soldater med laddade vapen. De samarbetade med polisen för att stoppa och arrestera de Falun Gong-utövare som var på väg för att vädja. Jiang Zemins direkta omfördelning av KKP:s väpnade styrkor beredde vägen för den blodiga förföljelsen.
Partiet kontrollerar statsfinanserna, vilket har sörjt för ekonomisk uppbackning av Jiang Zemins förföljelse av Falun Gong. En hög tjänsteman på justitiedepartementet i Liaoningprovinsen sade vid en konferens vid Masanjia tvångsarbetsläger att de ”ekonomiska resurserna som använts för att handskas med Falun Gong har överskridit utgifterna för ett krig.”
Det är idag inte känt exakt hur mycket av statens ekonomiska resurser och människors hårt förtjänade pengar som det kinesiska kommunistpartiet har använt för att förfölja Falun Gong. Men om man tänker efter är det inte svårt att föreställa sig att det rör sig om enorma summor. År 2001 visade information inifrån partiets Departement för allmän säkerhet att det kostade mellan 1,7 till 2,5 miljoner yuan per dag att arrestera Falun Gong-utövare enbart på Himmelska Fridens torg, vilket innebär 620-910 miljoner Yuan (562-836 miljoner kr) om året. Över hela landet, från städer till avlägsna områden, från poliser på polisstationer och avdelningar för allmän säkerhet till personal på 610-byråns alla sektioner, har Jiang Zemin sysselsatt minst en miljon människor med att förfölja Falun Gong. Enbart lönekostnaderna skulle överstiga 100 miljarder yuan per år. Dessutom har Jiang Zemin spenderat stora summor för att bygga ut och bygga nya tvångsarbetsläger och hjärntvättscentra för att hålla Falun Gong-utövare fängslade i. Till exempel investerade Jiang Zemin 4,2 miljarder yuan i december 2001 för att bygga hjärntvättscentra som skulle användas för att ”omvandla” Falun Gong-utövare. Jiang Zemin har också använt stora penningsummor för att uppmuntra andra människor att delta i förföljelsen av Falun Gong. I många områden var belöningen för en arresterad Falun Gong-utövare flera tusen, ibland uppemot tiotusen yuan. Masanjia tvångsarbetsläger i Liaoningprovinsen är en av de ondaste platserna där Falun Gong-utövare förföljts. Vid ett tillfälle gav partiet lägerdirektör Su 50 000 yuan och vice direktör Shao 30 000 yuan.
Jiang Zemin, tidigare generalsekreterare i det kinesiska kommunistpartiet, är den som anstiftade, startade och styrde förföljelsen av Falun Gong. Han använde kommunistpartiet för att starta förföljelsen. Han bär det ofrånkomliga ansvaret för detta historiska brott. Hade det inte funnits något kinesiskt kommunistparti med dess våldssystem som formats under många politiska rörelser så skulle Jiang Zemin emellertid inte ha kunnat starta eller genomföra denna onda förföljelse.
Jiang Zemin och partiet drog nytta av varandra. De riskerade allas fördömanden och gick emot ”Sanning-Godhet-Tålamod” för en persons och ett partis intressen, vilket är den verkliga orsaken till att ett sådant tragiskt och absurt brott kunde inträffa.
V. Jiang Zemin raserar det kinesiska kommunistpartiet inifrån
Motiverad av personliga intressen använde Jiang Zemin KKP:s inneboende ondska och startade den kolossala förföljelsen mot oskyldiga människor som följer ”Sanning, Godhet och Tålamod.” Han påbörjade en straffexpedition mot en samhällskraft som uppmuntrar till godhet och som gagnar landet och samhället. Den här förföljelsen drar inte bara ner landet och människorna i kriminalitet och förödelse, den raserar även själva grunden för partiet.
Jiang Zemin utnyttjade partiet till att hänsynslöst använda alla sorters ondskefulla medel över hela världen mot Falun Gong. Lag, moral och humanitet sattes åt sidan och led stor skada, vilket i grunden förstörde allt förtroende för regimens maktutövning.
Jiangs regim utnyttjade alla tillgängliga finansiella, materiella och mänskliga resurser för att förtrycka Falun Gong, vilket medförde en oerhörd börda för landet och samhället och enorma ekonomiska påfrestningar. Partiet kan omöjligt upprätthålla förföljelsen mycket längre. Det kan bara använda vanliga människors besparingar, fördela nationella medel och utländska investeringar för att få den att hålla på ett tag till.
Under förföljelsen har partiet och Jiang Zemin tänkt ut alla slags bedrägliga, brutala och vilseledande taktiker och samlats för att använda hela sin repertoar av svek och ondska för att förfölja Falun Gong.
Partiet och Jiang Zemin har använt sig av varje tillgänglig propagandametod för att sprida rykten, svärta ner Falun Gong och hitta ursäkter för förtrycket och förföljelsen. Ingen lögn varar emellertid för evigt. Så snart lögnerna har avslöjats för alla och ondskan uppdagats i förföljelsens slutfas, kan deras propagandametoder inte längre lura någon. Partiet kommer fullständigt att förlora sin trovärdighet och människors hjärtan.
I början av förtrycket av Falun Gong 1999 hade Jiang Zemin för avsikt att lösa ”problemet” med Falun Gong på tre månader. Partiet underskattade emellertid Falun Gongs, traditionens och övertygelsens kraft.
Sedan urminnes tider har ondskan aldrig lyckats eliminera det rättfärdiga. Den kan aldrig utplåna människors inneboende godhet. Nu har det gått drygt fem år. Falun Gong är fortfarande Falun Gong. Dessutom har Falun Gong spridits över hela världen. Jiang Zemin och partiet står inför ett stort nederlag i denna kamp mellan gott och ont. Deras bedrägliga, grymma och ondskefulla natur kommer att avslöjas fullständigt. Den ökände Jiang Zemin är nu ansatt av problem både hemma och utomlands och är indragen i flera rättsprocesser och appeller som kräver att han ställs inför rätta.
Från början tänkte partiet använda sig av förtrycket för att stärka sin makt och sitt tyranni. Följden blev dock att det inte fått möjlighet att ”ladda om” utan i stället har förbrukat sin energi. Partiet har nu fallit så djupt att det inte går att rädda. Det är som ett murket, förtorkat träd. Det kommer att kollapsa av sig självt av en vindpust. Alla drömmar om att rädda det kinesiska kommunistpartiet går emot den historiska trenden. Det vore inte bara utsiktslöst utan skulle också förstöra deltagarnas egen framtid.
Slutsats
Det kinesiska kommunistpartiets förre generalsekreterare Jiang Zemin är den som startat, planlagt och lett den ondskefulla förföljelsen. Jiang Zemin har fullt ut dragit fördel av kommunistpartiets makt, ställning, bestraffningsmetoder och maskineri för att initiera politiska rörelser i syfte att starta förföljelsen av Falun Gong. Han bär ett obestridligt ansvar för detta historiska illdåd. Om det å andra sidan inte funnits något kommunistparti skulle Jiang Zemin inte ha haft möjlighet att starta och bedriva förföljelsen. Ända från den dag då det kinesiska kommunistpartiet bildades har det motsatt sig rättfärdighet och godhet. Med förföljelse och förtryck som favoritverktyg har kommunistpartiet grundat sin regim på kontroll av människors sinnen, genom ett enda centralt parti. På grund av sin natur fruktar kommunistpartiet ”Sanning-Godhet-Tålamod” och betraktar därför Falun Gong som fiende. Därför var förtrycket och förföljelsen oundviklig. Genom att attackera ”Sanning, Godhet och Tålamod” har Jiang Zemin och KKP gjort det möjligt för falskhet, ondska, våld, gift, elakhet och korruption att sprida sig. Påföljden var moraliskt förfall i Kina vilket har påverkat alla.
Maskopin mellan kommunistpartiet och Jiang Zemin har kopplat samman deras öden. Falun Gong startar nu rättsprocesser mot Jiang Zemin. Den dag då Jiang ställs inför rätta står även kommunistpartiets öde klart.
De himmelska principerna kommer inte att tolerera dem som bedriver omänsklig förföljelse av en grupp goda människor som följer “Sanning-Godhet-Tålamod”. Jiang Zemins och kommunistpartiets ondska kommer att utgöra en evig och djupgående lärdom för mänskligheten.
Anmärkningar
[1] Mer information om detta fall återfinns på: http://www.clearwisdom.net/emh/articles/2004/7/23/50560p.html
http://www.clearwisdom.net/emh/articles/2004/6/7/48981p.html
[2] Mer information om detta fall återfinns på: http://www.clearwisdom.net/emh/articles/2004/9/25/52796.html
[3] Mer information kan även hittas återfinns på:
http://search.minghui.org/mh/articles/2004/7/9/79007.html (på kinesiska)
[4] Li Xiannian (1902-1992), tidigare president i Kina (1988-1992) och ordförande för folkkongressens politiska konferens. Han var Jiang Zemins svärfar. Chen Jun (1905-1995), en av de mest inflytelserika ledarna i Kina. Chen var under årtionden medlem i politbyrås ständiga kommitté och 1987-1992 ordförande för den Centrala rådskommittén.
[5] Qigong är ett allmänt namn på kinesiska för energiövningar. Det finns många olika qigong-metoder och de flesta har ett ursprung från traditionell andlig övertygelse. Falun Gong är en form av qigong.
[6] År 1992 steg Deng Xiaoping fram från sin deltidspensionering och gjorde en rundresa i Shenzhen i södra Kina nära Hongkong och höll tal som propagerade för en socialistisk marknadsekonomi i Kina. Denna turné anses ha återuppväckt Kinas ekonomiska reformering efter en trög inledning efter massakern på Himmelska Fridens torg 1989.
[7] Hemudus 7 000 år gamla kulturruiner upptäcktes 1973 och är en viktig byruin från den yngre kinesiska stenåldern.
[8] Före detta ordförande i Kinas folkkongress.
[9] Deng sade vid ett tillfälle, ”svart katt eller vit katt, det är en bra katt så länge den fångar möss” och syftade på att målet med ekonomiska reformer var att ge folket välstånd, oavsett om formen var socialistisk eller kapitalistisk.
[10] Zhang Zhixin, en kvinnlig intellektuell som torterades till döds av kommunistpartiet under Kulturrevolutionen för att ha varit frispråkig och berättat sanningen.
[11] Allmän åklagare är det statliga verktyg i Kina som ansvarar för åtal och rättslig övervakning. I dess funktioner ingår att fatta beslut om arrestering och åtal vid större rättsärenden, genomföra undersökningar, initiera och stödja allmänna åtal, tolka lagen vid speciella tillämpningar, övervaka domstolsutslag, övervaka rättsliga procedurer och bevaka fängelsers, interneringscenters och arbetslägers aktiviteter.
Senaste ändring: 02 Jun 2008 kl. 10:09
Tillbaka